suddig blick
Tiden gick fort på jobbet idag. Kanske var det för att det var sjukt mycket folk, eller för att jag inte tänkte på tiden. Jag vet inte varför, men när varje kund klev innanför dörren idag på keféet, kollade jag om det var du farfar. Dumma jag. Idiotiska jag.
Jag försöker vara artig och låta vuxen när folk frågar vad som hänt. Jag säger att du gick bort. Men det är fel. Du gick inte bort. Du gick inte din väg. Du kommer ju inte tillbaka. Nej. Du dog. Det låter så hemskt att säga, och det är för att det Är hemskt. Du är död. Så det är klart att du inte kommer in på mitt jobb för att köpa en kopp kaffe. Kaffe, som du tyckte så mycket om.
'
Kommentarer
Trackback
