Ja, vad hände i helgen?
Den årliga resan till Born gav massor. Jag har tagit årets första dopp i sjön. Jag har gått säkert mer än en mil, till ett gammalt, ruskigt läskigt hus. Kompisarna som jag nästan aldrig träffar fick jag spendera ett dygn med, och vi kom närmare. Som varje år. Jag har insett att jag är grym på "tecknet", i alla fall tillsammans med Vici. Men tillsammans är vi nog egentligen de dummaste man kan tänka sig.
Vi var uppe tills solen gick upp, och somnade sedan i en hög.
På lördagen tog jag min första springtur på evigheter, vilket ryggen fick betala för. Sedan åkte jag till Rättvik, och har stannat tills nu.

En sak har jag lärt mig i helgen, är att allt balanserar och jämnas ut. Jag kan vara på toppen av världen, och allt känns overkligt perfekt. Men då när allt har varit så bra, så ska det såklart vara tvärtom sekunderna senare. Det är som en våg. När den glada sidan blir tung, och skålen är fylld med massor av kärlek, kramar, skratt och hopp, så måste den ledsna sidan fylla på så det blir jämn vikt. Den andra skålen måste då fyllas med tårar, besvikelse, självhat och ilska. Men vet ni? En dag. Då ska jag lyckas fylla båda skålarna med allt positivt ni någonsin kan tänka er, och mitt liv ska inte längre balanseras mellan kärlek och hat. Det ska balanseras mellan kärlek och förlåtelse.