dumma dig

Jag och Gideon har bott nära så länge vi känt varandra (sedan typ 4:an), och han har alltid varit killen som bor i det stora tegelhuset, vid hörnet på en gata längre bort. Han har alltid varit den söta grannen, som alltid finns i närheten.
När vi var små träffades vi ofta oplanerat i kvarterets lekpark, eller på gatorna med en varsin cykel. Ärligt så var jag ganska kaxig mot honom när vi var mindre, och jag sa att jag inte tyckte om honom alls, snarare tvärtom. Men nu, åren efter, så inser jag hur man behandlade de killar man tyckte extra mycket om. Jag har alltid tyckt att han var söt, innerst inne, grannpojken på skateboarden.
Det jobbiga nu är att han inte längre blir den killen. Han kommer inte kunna komma hit på fem minuter längre, och han kommer inte längre hoppa på bussen till skolan en hållplats tidigare än min. Denna förändring är inte liten för oss, utan det kommer bli väldigt annorlunda, nu när Gideon flyttar till Rättvik. Många kanske tänker att det inte är så långt, och jag håller med om att det finns dem som har det värre gällande avståndet. Men nu när jag fäst mig vid honom så hårt, känns det som att han kommer flytta till andra sidan jorden jämfört med vart han alltid har varit. Jag har varit jätteledsen ett tag nu på grund av detta, på grund av idag. Ja, för idag flyttar min Gideon. Det är läskigt.  Jag vet inte hur ofta vi kommer träffas. Jag vet inte hur hans nya rum ser ut. Jag vet inte ens vilken buss jag ska ta till honom. Jag vet ingenting känns det som.
Jag vill vara arg på dig Gideon, för att det känns som du lämnar mig. Du lämnar så mycket tomrum med all denna förlorade tid. Men inte kan jag vara arg på dig, inte när du säger sånt här: "Tänk på hur liten betydelse denna flytt har, jämfört med vad vi kommer att uppleva i hela våra liv tillsammans." Dumma dig. Du är inte längre grannpojken på hörnet. Men jag är glad över att du har blivit så mycket mer än så. ♥
 
 
Här hann jag knappt komma hem från träningen, och du hade redan hunnit hem till mig. Du kunde kyssa mig så fort jag kom hem.
 

Kommentarer

M

var inte orolig. min pojkvän bor en bit bort han med, som mellan rättvik och falun fast han bor i leksand. och det funkar bra. avståndet gör allt det vackra. Man blir så glad när man träffar varandra och man hinner liksom inte tröttna. Han är det finaste jag har och distans stör inte även fast det kändes så mycket bättre när han bodde nära. men oroa dig inte, jag har varit där du är och älskar man varandra tillräckligt så bara går det. det kommer gå för dig också, det lovar jag av hela mitt hjärta <3

12:44:06 / 2013-03-17



Name Mail Blog

Trackback
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!