Idag har jag spikat planer för i helgen, fikat tills jag blivit proppmätt och haft min sista samhällsmedia-lektion någonsin. Jag har åkt longboard i sommarkvällen, skickat in mitt näst sista skolarbete så nu är det bara en redovisning i svenska kvar, och jag har bokat in en grillkväll med klassen. Idag har jag även insett hur mycket jag saknar gymnastiken, och hur mycket jag vill tillbaka något år.
På tal om saknad, så kommer jag inte att få sova bredvid min kärlek på fem nätter nu, vilket helt plötsligt har blivit mycket. Sen när blev jag så van? Saknad alltså. Dock så säger Gideon att saknad är bra, och det är värt känslan när man kommer tillbaka sen. Guess so.