Godmorgon
Godnatt
You're flying without wings
Everybody's looking for that something, one thing that makes it all complete. You'll find it in the strangest places, places you never knew it could be.
You'll find it in the deepest friendship, the kind you cherish all your life. And when you know how much that means, you've found that special thing. You're flying without wings.
So, impossible as they may seem, you've got to fight for every dream. Because who's to know which one you let go, would have made you complete.
Words
Lilla jag
Det här med att fylla arton. Att fira arton jordsnurr med ens egen existens. Alla längtar. Alla räknar ner. Det gör jag också. För mig är det 32 dagar kvar. Imorgon är det exakt en månad kvar faktiskt. Och nej det är inte krogen som lockar mest. Visst, coolt, häftigt, jag kommer in. Men det är småsakerna. Jag längtar efter att få göra vad jag vill. Jag längtar efter att få tatuera mig. Ha större tillgångar till jobb. Att få köpa huvudvärkstabletter och sedan få visa leg där det faktiskt är ett bevis på att jag är arton år. Kanske jag till och med visar körkortet istället. Ja, mitt gamla vanliga leg med bilden jag hatar är nog förmodligen utbytt mot något mycket häftigare. Jag längtar till min dag, med uppvaktning, presenter och den speciella magkänslan som inte funnits på några år. Men i år så kommer den tillbaka. Faktum är att den redan är på G .Jag längtar tills jag får köra runt mina vänner i bilen, med hög musik och bara vara stolt. Stolt för att jag i arton år, längtat, och äntligen får vad jag vill ha. För det är jag värd. Det är alla värda, att fylla arton år.
Har världens finaste kille
Godmorgon. Åt nyss frukost på sängen med min älskling till ett avsnitt av VD. Men nu ska jag kliva upp och fixa mig inför jobb!
Ett inlägg jag såg på Facebook imorse:
jag klarade det
Ja. Sommarlov.
Jag har nu gått ut tvåan och har bara ett år kvar tills jag tar studenten. Men jag är så nöjd över mig själv, faktiskt. Jag har kämpat till bra betyg, som jag själv är nöjd med. Vissa tider i skolan trodde jag inte att jag skulle klara ibland, med all press och stress på samma gång. Jag har även under tvåan skaffat nya kompisar, kommit närmare många, speciellt min käre vän Cornelia och även Gideon. Jag har skaffat mig ett riktigt sommarjobb, och även jobbat hårt med mitt gymnastiklag som jag nu är så stolt över för allt de har lärt sig. Jag har samlat mod till att sluta på min absoluta favoritsport, gymnastik, och det var bland det jobbigaste jag har gjort, tro mig. Jag har blivit betydligt bättre på att köra bil, med tanke på att jag började i vintras/våras på riktigt. Jag har utvecklats otroligt bra inom rörlig bild (film) samt andra skolämnen. Jag har tagit farväl av otroligt bra lärare, som hjälpt mig med mycket. Jag har även påbörjat, gjort, och avslutat ett stort konstprojekt utanför skolan tillsammans med härliga människor, som snart ska börja turnera runt i Sverige i fem år. Under andra året på gymnasiet har jag också insett att träning är så galet roligt, och att det är något jag kommer att fortsätta med. Så fort min rygg har blivit bättre. Jag har utvecklats mycket också inom min egen konst och mina teckningar, samt som person. Så ja, jag kan säga att jag är nöjd över mig själv.
Så nu säger jag hejdå åt det här året, och välkomnar en förhoppningsvis lärorik, rolig och fri sommar, innan mitt sista, och förmodligen bästa år välkomnar mig.
Måndag
Jag vaknade imorse och var tröttare än någonsin, och varför, ja det förstod jag inte. Många timmar hade jag sovit i min pojkväns trygga famn, men ändå så var jag så. himla. trött. Min första lektion gick också segt på grund av det, och sen vart det idrott på det i värmen. Helt okej skolmat, och efter lunchen gick jag och Mathilda hem till mig och solade. Resten av dagens tid har bara flugit iväg tillsammans med alla punkter på "måste göras-listan".
Så. Idag har jag blivit kallad för "jävla svikare", inte haft någon ork, jag har slösat bort SÅ mycket tid, och idag har jag mått riktigt illa. Idag har jag suktat i timmar efter kläder jag inte kan köpa, och förstört ett par relativt nya byxor. Idag har jag även rivit upp en gammal gymnastikskada i ryggen, och kastat papper efter papper med misslyckanden, i ett försök att komma igång med ritandet igen.
MEN. Idag har jag också hejat på mina klasskamrater, fått reda på att jag fick A på idrottsprovet, blivit lite brunare och övertalat pappa att betala en klänning åt mig. Idag har jag ritat en kanske blivande tatuering och fått mitt jobbschema över sommaren, samt sprungit några kilometer med Aska och insett att en av mina bästa vänner snart fyller år.
Imorgon är det redovisning på median, och sen tänkte jag hinna med och gymma också. Sen är det ju den 21a imorgon, vilket betyder att det är min och Gideons dag. Så nu lär jag sova, och vakna av väckarklockan imorgon med ett leende.
Godnatt
"i am so, so sorry"
En kompis mamma berättade en sak för mig i veckan, om en sak hon hade varit med om. Jag tänkte berätta vidare den i hopp om att den ska beröra lite, precis som den berörde mig. Det handlar om en morsa (jag kommer kalla henne för morsa, för det är ett lite fräckare ord tycker jag, och det var precis vad hon var, fräck, hemsk) och hennes lilla dotter.
Min kompis mamma var i London med sin dotter och hennes kompis för att kolla på One Direction, och hade sittplats uppe på läktaren och inne i byggnaden fanns en bar. Men i alla fall.. Bredvid dem hade de en morsa och hennes lilla flicka till dotter. Här började konserten, och redan i början, så gick denna morsa då iväg till baren, under konserten, och drog med sig sin dotter. Flera gånger hände det. Med regelbundna mellanrum gick de två iväg för att morsan skulle få i sig något att dricka, och hon blev bara fullare och fullare för varje gång de kom tillbaka. Jag tror att man såg i den lilla flickans ögon hur hennes starka vilja att få se sina största idoler bara krossades för att hon var tvungen att följa med sin morsa. Efter ett tag var morsan så berusad så hon ramlade över min kompis mamma ett antal gånger. Och så höll det på, fram och tillbaka gick de, morsan blev bara mer odräglig och förstörde mer och mer för dem runt om, och framförallt för den lilla, fina flickan. Innan One Direction ens hade slutat spela så var de två tvungna att lämna konserten på grund av mammans tillstånd. Innan de gick vände sig flickan mot min kompis mamma och kollade henne i ögonen, och sa med mening och sorgsenhet i rösten: "I am SO, so, sorry.." Sen lämnade flickan hennes dröm och tog morsan med sig, och ville bara väl.
Jag vet inte vart jag vill komma med det här, men det är i alla fall en tanke på vad alkohol kan göra med människor.
Hej famous
...
Scary thought
Jag tyckte denna bild satte igång tänkandet rejält. Godnatt.
Godmorgon
Godmorgon
Godmorgon! Idag är en fin dag eller hur? Solen skiner, många har längtan om lov imorgon och påskkänslorna börjar komma!
Idag tycker jag att alla ska uppskatta det ni har runt om er. De vänner ni har, pojkvänner och familjer. Det finns så mycket i världen som säger emot det goda men skit i det! För det finns ännu mer som är gott.
if you ask me for my heart, there is no way that i say no
För mig är kärlek lycka. För mig betyder kärlek närhet och värme mellan två hjärtan. För mig är kärlek speciellt.
Idag kändes det som att vakna upp på min födelsedag eller julafton. Ni vet denna känsla när man vet att något är på gång? Så fort jag vaknade så kunde jag le, för jag visste att idag var det en speciell dag. Idag är det vår dag. Min och Gideons dag. Det är den tjugoförsta mars år två tusen tretton. För exakt tre år sedan fick jag bli din. Redan då visste jag att det vi hade var speciellt. För det vi hade var ju kärlek. Det bästa med det hela är att samma kärlek fortfarande finns mellan oss. Det är lätt för kärleken att glömmas bort och tas förgivet, speciellt när det är lätt att växa ifrån varandra under en sån lång tid. Men varje dag påminner han mig om att kärleken är värd att kämpa för. De stunder när allt känns som det ska falla samman, då han känns som allra längst bort, det är då han påminner mig om att han skulle inte vara vid min sida om han inte ville. Hur jobbig jag än kan känna mig, så vill han fortfarande att jag ska vara hans. Det känns speciellt.
Att vara kär är verkligen helt underbart. När jag får ett sms, hoppas jag att det är av honom. Jag kan inte låta bli att le, när han ger mig en kram. En sån där speciell kram som är sekunden längre än någon annans. Det är pirrigt att svara i telefon när han ringer, och jag kan kolla in i hans ögon för all tid.
Sättet han känner mig på, är unikt. Att ha någon som vet så mycket om mig, är både lite läskigt och tryggt. Han vet att jag alltid vill sitta i hans knä när jag borstar tänderna. Han vet att jag somnar direkt om han håller på med mitt hår på kvällen. Han vet att jag tycker att han ser bra ut i jeans, och han vet att jag vill lägga över mina ben över hans när vi är på bio. Gideon vet att morfar alltid uttalar hans namn "Jidde" och att jag alltid börjar gråta när jag tänker på när en person i Smallville dör. Han vet direkt när något är fel och han vet vilka mina drömmar är och stöttar mig på vägen mot dem. Och trots att han känner mig så väl, så lär vi oss nya saker om varandra varje dag. Varje dag känns ny för oss, och jag blir helt sprallig inombords när jag tänker på hur väl vi kommer lära känna varandra. Det finns tillräckligt med värme och närhet mellan våra hjärtan för en hel livstid.
dumma dig
Jag och Gideon har bott nära så länge vi känt varandra (sedan typ 4:an), och han har alltid varit killen som bor i det stora tegelhuset, vid hörnet på en gata längre bort. Han har alltid varit den söta grannen, som alltid finns i närheten.
När vi var små träffades vi ofta oplanerat i kvarterets lekpark, eller på gatorna med en varsin cykel. Ärligt så var jag ganska kaxig mot honom när vi var mindre, och jag sa att jag inte tyckte om honom alls, snarare tvärtom. Men nu, åren efter, så inser jag hur man behandlade de killar man tyckte extra mycket om. Jag har alltid tyckt att han var söt, innerst inne, grannpojken på skateboarden.
Det jobbiga nu är att han inte längre blir den killen. Han kommer inte kunna komma hit på fem minuter längre, och han kommer inte längre hoppa på bussen till skolan en hållplats tidigare än min. Denna förändring är inte liten för oss, utan det kommer bli väldigt annorlunda, nu när Gideon flyttar till Rättvik. Många kanske tänker att det inte är så långt, och jag håller med om att det finns dem som har det värre gällande avståndet. Men nu när jag fäst mig vid honom så hårt, känns det som att han kommer flytta till andra sidan jorden jämfört med vart han alltid har varit. Jag har varit jätteledsen ett tag nu på grund av detta, på grund av idag. Ja, för idag flyttar min Gideon. Det är läskigt. Jag vet inte hur ofta vi kommer träffas. Jag vet inte hur hans nya rum ser ut. Jag vet inte ens vilken buss jag ska ta till honom. Jag vet ingenting känns det som.
Jag vill vara arg på dig Gideon, för att det känns som du lämnar mig. Du lämnar så mycket tomrum med all denna förlorade tid. Men inte kan jag vara arg på dig, inte när du säger sånt här: "Tänk på hur liten betydelse denna flytt har, jämfört med vad vi kommer att uppleva i hela våra liv tillsammans." Dumma dig. Du är inte längre grannpojken på hörnet. Men jag är glad över att du har blivit så mycket mer än så. ♥
Här hann jag knappt komma hem från träningen, och du hade redan hunnit hem till mig. Du kunde kyssa mig så fort jag kom hem.
Illusion
Alla hjärtans dag
Godmorgon.
Bara för att det är alla hjärtans, behöver man inte deppa över att man inte har någon pojkvän, och man behöver heller inte fira den för att man har en.
Men jag tycker att denna dag är riktigt kul! Man får chansen att visa någon på ett kanske lite annorlunda sätt att man älskar den personen, och påminna honom/henne om vad man har tillsammans. Man får en dag att fira, fira det fina här i världen: kärleken.
Do what you like
